Konstnärlig frihet

I den skrivna berättelsen är allting möjligt”, blev den slogan som fick pryda den första versionen av min hemsida. Eller digital plattform, som det heter i branschen. I friheten att gestalta saker precis hur jag ville i min bok uppstod andra dilemman. Hur utlämnande ska man vara egentligen? Och hur ärlig och sanningsenlig? Bokens karaktärer, utöver den lätt självbiografiska Stina, blev ofta också baserade på verkliga människor, det är så mycket enklare att gestalta något som man känner till. Men att rätt av, med hull och hår och korrekta egenskaper, beskriva sin syster, sitt barn eller en kollega är inte tillrådigt ur ett socialt perspektiv. Det kan kort sagt bli väldigt dålig stämning vid de personliga mötena framöver. Om man tar livet av någon närstående eller förser dem med icke smickrande egenskaper så får man vara beredd på att försvara det beslutet. Att det driver berättelsen framåt, är ett resultat av konstnärlig frihet eller passade bäst in i handlingen, är inte nödvändigtvis argument som kommer att accepteras utan diskussion. Man lär så länge man lever. 🙂

Idag har jag färdigställt min tredje novell. Några redigeringsrundor återstår innan jag skickar iväg den för publicering. Det ska bli spännande att höra vad ni läsare tycker om den sen!