Jag vill påstå att alla som skriver, oavsett form, omfattning, ambition och seriositet, ställs dessa tre frågor någon gång. Antingen får man frågorna av någon annan eller så ställer man dem till sig själv. Idag gör jag det sistnämnda, eftersom jag har hamnat i en skrivarsvacka och grubblar lite över meningen med orden.
Varför skriver jag?
Att skriva är det jag insett att jag brinner för. Skrivandet ger mig oftast energi och det är normalt något som jag gör med glädje. Det är smått magiskt de gånger orden trummas fram via tangentbordet i en strid och otvungen ström, och skapar en berättelse som inte existerade innan jag började skriva. När tiden försvinner och resultatet blir något som jag är glad att jag har skapat.
Vad är mitt mål med skrivandet?
Att skapa berättelser som jag själv vill läsa. Det ska hända saker, man ska beröras och gärna bli glad, man ska få tänka till, känna igen sig ibland, och kanske också lära sig något nytt och bli överraskad. Det är förstås roligt när fler än jag gillar berättelserna. Dessutom vill jag få någon sorts inkomst av skrivandet, som kan ge en guldkant på tillvaron.
Vad ger mig inspiration att skriva?
Som alla andra som tar skrivandet på allvar och inte betraktar det enbart som ett konstnärligt uttryck, så måste jag ibland skriva även om jag inte har inspiration. Om jag bara kommer igång och skriver så kommer det snart små ledtrådar som leder berättelsen framåt vilket ger mig den lilla kick jag behöver för att fortsätta. Jag får ofta idéer och uppslag när jag cyklar eller promenerar. Min tolkning av det är att man måste få intryck för att få inspiration.