Tänk om jag misslyckas?

Om du nu funderar på att skriva en bok – eller prova på något annat helt nytt och för dig outforskat, oprovat och okänt. Då kommer säkerligen den här tanken att dyka upp: Vad händer om jag misslyckas?

Du kommer inte att misslyckas kapitalt och fullständigt om du tränar. Naturligtvis kommer du att ha inneboende svagheter även som författare, svagheter som behöver tränas upp. Alla författare har det, likväl som alla löpare, bagare och tandläkare har det. Men du kommer också att upptäcka dina styrkor som skribent, med det skrivna ordet som verktyg och vapen. Kanske dialog kommer lättare för dig än något annat. Eller du bara vet intuitivt hur man styr en berättelse så att den blir som mest spännande och fångar läsaren i ett järngrepp från första till sista ordet. Du kanske hyser ett ovanligt stort mått av originalitet och insikt. Hur vet du det då? Jo, genom att testa – det du har lättast för är dina styrkor. Använd dem vist.

Förutom att använda dina styrkor klokt, så måste du också veta hur du ska hantera dina svagheter. Vissa författare är inte bra på intriger. Författaren Raymond Chandler gick vilse i sina intriger, men hans skrivande och karaktärerna var så bra att ingen läsare brydde sig om dessa irrgångar. Är du benägen att göra karaktärer som är antingen goda eller onda? Ingen är endimensionell och ingen kommer att tro på sådana plattityder, om du inte skapar en serietidning. Du måste visa att din karaktär både misslyckas och vinner. För inte ens en superhjälte är felfri och även om du skriver gränslös science fiction så måste misslyckanden få plats. Annars blir det helt enkelt inte trovärdigt. Misslyckanden hör till – i både verkliga och fiktiva världar. Det är av misslyckandena vi lär oss.