Det är ingen slump att du skriver just de texter som du gör. Din personlighet och din arbetsprocess avgör hur dina texter blir. Vi människor tycker ju att vissa saker är lättare än andra och de allra flesta av oss gör hellre sådant vi är bra på än sådant vi är sämre på. En skribent kan till exempel ha väldigt lätt för idéfasen och bli mycket pigg och glad av att göra research. Troligtvis är det en människa med social begåvning och stort kontaktnät. En person som gillar att prata med andra, som söker inspiration ur mötet med andra, och som själv är inspirerande för andra. Däremot kan vederbörande ha svårare när det kommer till organisationsfasen. Det är inte lika roligt och inspirerande att stänga in sig och tänka strukturerat och strikt logiskt. Så vad gör skribenten? Tja, är man omedveten om sin svaghet försöker man lösa problemet genom att undvika organisationsfasen. Man sätter sig och börjar skriva utan att ha tänkt igenom textens förlopp. Börjar en smula slumpmässigt, skriver framåt och åt sidan lite som det faller sig, tills ett utkast är klart.
Resultatet blir en text som i bästa fall hänger ihop, åtminstone här och där. Vissa passager, som skribenten tycker är viktiga men inte så roliga, är styvmoderligt behandlade och inte så noggrant skrivna. Andra delar har flyt i texten och talande exempel. Nu finns risken att skribenten inte riktigt vill upptäcka textens svagheter utan gör en snabb revidering, mest med fokus på stavning och skiljetecken. Kanske upptäcks något eller några logiska hopp vid genomläsningen, och så börjar operation ”flytta meningar och stycken”. Plötsligt kommer det som är skrivet i ett berättarflöde att styckas upp, och syftningar i texten hamnar på fel ställen. Skribenten försöker nu skriva om och anpassa, hacka i befintliga stycken för att få dem att passa sin nya placering. Det kan till slut bli riktigt bra om skribenten har tålamod nog att slutföra det hela fullt ut, men det tar tid. Tid som kunde ha använts till kreativt skrivande.
Vad en sån här sorts skribent behöver göra är att hitta en form att organisera som inte tråkar ihjäl hen. Som får skribenten att inte tappa bort sig gång på gång och bli tvungen att börja om igen. Tipset är att använda post-it-lappar där nyckelord och avsnitt skrivs ner och sammanfattas. Sen kan dessa lappar placeras ut, flyttas om, tas bort, läggas till. Med postit-lapparna skapas ett överskådligt flöde som sedan kan skrivas rent och då bli en riktigt bra och sammanhängande berättelse!