Kategori: livsfilosofi

Hur har du det med matvanorna?

Matvanor och måltider är viktiga – då kan vi njuta av goda smaker, umgås, ha roligt och kanske ta del av andra kulturer på samma gång. Bra matvanor är en förutsättning för att vi ska må bra och utvecklas på bästa möjliga sätt, men även för att kunna prestera bra på jobbet och i skolan, ha kul på fritiden, och lyckas i sport och idrott.

Det finns ju både nyttig och onyttig mat. Med nyttig mat menar vi ofta mat som ger oss den energi och den näring som kroppen behöver, medan onyttig mat är mat som kan orsaka ohälsa och sjukdom. Många av våra vanligaste sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, vissa cancerformer, typ 2-diabetes, fetma och till och med benskörhet hänger ihop med våra matvanor. Om maten inte smakar bra eller inte serveras på ett trevligt sätt i en trevlig miljö, finns det risk att vi inte äter den – oavsett hur nyttig den är.

Visste du att:

  • Drygt 40 procent av pengarna vi lägger på mat går till sådant som vi inte behöver ur näringssynpunkt.
  • Att producera kött kräver 10 gånger mer energi än vegetabilier.
  • 1 kilo tomater ger 10 gånger mer utsläpp av växthusgaser än samma mängd morötter.

Handen på hjärtat: hur bra är dina matvanor?

6 tips för bra sömn

Är du pigg när du vaknar? Då har du sannolikt fått tillräckligt med sömn. Om du däremot känner dig trött långt in på eftermiddagen, har du absolut sovit för lite. I genomsnitt sover en vuxen svensk sex timmar och
53 minuter under vardagar. När man sover får kroppen möjlighet att återhämta sig och bearbeta allt nytt man lärt sig under dagen. Att sova gott om natten gör att man orkar prestera, koncentrera sig och vara kreativ under dagen. Med andra ord är sömnen viktig för att man ska kunna lära sig nya saker, minnas och för att ge hjärnan arbetsro. Sömnen är faktiskt lika viktig som vatten och mat. Sömnbrist påverkar också ämnesomsättningen och aptiten. Här är sex tips för att sova bättre!

  1. Försök att lägga dig och stiga upp ungefär samma tid varje dag. Oregelbundna sovtider gör att kroppen lätt hamnar i obalans.
  2. Rör på dig och var ute i dagsljus en stund varje dag – då sover du bättre.
  3. Försök att inte fastna vid skärmen precis innan du går och lägger dig.
  4. Det är lättare att somna ifall du har varvat ner lite innan du ska lägga dig.
  5. Skapa ett mysigt sovrum med mörka gardiner, lite lägre temperatur och dämpad belysning.
  6. Lite för många sena kvällar? Sov någon halvtimme på eftermiddagen, inte mer, så hittar du tillbaka till dina rutiner.

Må bra av att läsa!

Dra på dig mysbyxor och kryp upp i soffhörnet med en bra bok! Oavsett om boken är av papper eller i digitalt format så finns det en mängd hälsovinster med att läsa. Här är några av dem:

Läsning förebygger demens

Hjärnan fungerar som en muskel som stärks när du använder den. Och precis som muskler som förtvinar om du inte använder dem, försvagas hjärnan om den inte får vara aktiv. Av den anledningen kan läsning förebygga såväl Alzheimers som demens.

Verklighetsflykten minskar stressen

Att fly verkligheten genom att sjunka in i en historia gör att du glömmer bort dina bekymmer, vilket får dina stressnivåer att sjunka. Skönlitteratur fungerar jättebra, men det går också bra med en engagerande artikel eller faktabok som väcker ditt intresse.

Läsning förbättrar ditt minne

När du läser en roman måste du komma ihåg vad karaktärerna heter, deras personligheter, nyanser i deras karaktärsegenskaper och vilka i boken de hör ihop med. Utöver det ska du hålla ordning på handlingen. Det låter kanske enkelt men är komplicerat för hjärnan. Ju mer du får hjärnan att minnas, desto fler kopplingar skapas i hjärnans minnescentra och desto starkare blir de redan existerande kopplingarna.

Du blir lugn

Forskning visar att ditt blodtryck kan sjunka av att du läser böcker. Men här gäller det att noga välja vad du läser. Läs inget som gör dig upprörd, utan fokusera på njutningsläsning. Det finns studier som visar att de som lider av ångest kan må bättre av att bara läsa självhjälpsböcker – man behöver inte ens använda teknikerna som presenteras i boken.

Du blir modigare

Om du läser om att en karaktär gör något, som att bege sig ut på en lång vandring eller byta karriär, så är chansen större att du också gör det. Att läsa om modiga karaktärer ger alltså dig extra mod. Har du någon gång känt det som att du redan har upplevt något du har läst i en bok? Inte så konstigt, hjärnan kan inte skilja på att verkligen uppleva något och att läsa om det. Man kan säga att läsning är som virtual reality för hjärnan. Böcker kan alltså hjälpa dig att få ut mer av livet!

Reflektera över tillvaron

Hur är läget?
Livet rullar på, jämna plågor, under kontroll, lite stressigt ibland förstås? Hur ofta reflekterar du över din tillvaro, och över om den är så bra som den kan vara? Säg nu inte att du inte har tid! Allt som behövs för att komma igång är en dag i veckan då du tar 15 minuter av tiden du annars ägnar åt att kolla sociala medier, eller åt att titta på tv och Netflix. 15 minuter då du sätter dig ner för dig själv utrustad med papper och penna – just för att undvika störningsmomenten från de digitala verktygen – och besvarar de här frågorna:

  1. Vad är jag tacksam för nu?
  2. Vad går bra nu?
  3. Vad kan jag förbättra?
  4. Vad motiverar mig att fortsätta med det jag gör?
  5. Vad ska jag sluta göra?
  6. Vad blir mitt nästa projekt?

Vad vinner man på det här då? Jo:

  • En stunds vila från skärmar av olika slag – bra för både ögon, nacke och hjärna.
  • Fokus på positiva saker, vilket med tiden kommer att göra dig mer optimistisk.
  • Du blir mer medveten och kan ta mer kontroll över ditt liv.
  • Feedback med dig själv av den här typen hjälper dig att ta bättre och rationella beslut.

Värt ett försök, eller hur?!

5 fakta om tidsomställning

Natten till söndag ställer vi tillbaka klockan en timme, när vi lämnar sommartid och går över till vintertid. Fenomenet att ändra tid på det här viset infördes ursprungligen för att spara ström, men forskning visar att ändringen mellan vintertid- och sommartid går ut över hälsan. Nu diskuteras inom EU att skippa tidsomställningen. I väntan på det så är här fem saker att begrunda:

  1. Det tar människokroppen fem dagar att vänja sig vid att gå upp en timme tidigare eller senare. Kroppens biologiska klocka följer solen men när klockan ändras följer ju solen inte med.
  2. Idén med att skruva fram klockan uppstod redan 1784, när uppfinnaren Benjamin Franklin ville spara på stearinljusen. Först 1916 infördes sommartid i Skandinavien.
  3. En timmes förlorad nattsömn låter kanske obetydligt, men i Kanada registrerade trafikforskare 1992 en åtta procents ökning i trafikolyckor veckan efter övergången till sommartid.
  4. Övergången till sommartid kostade år 2000 investerare på de amerikanska börserna 170.000.000.000 kr. Orsaken var sömnbrist och koncentrationsbesvär bland affärsmännen.
  5. Varje amerikan lägger enligt en undersökning 20 minuter på att ställa fram alla sina klockor en timme. Uppgiften kostar samhället 12,5 miljarder kronor i förlorad omsättning och arbetstid.