Må bra av att läsa!

Dra på dig mysbyxor och kryp upp i soffhörnet med en bra bok! Oavsett om boken är av papper eller i digitalt format så finns det en mängd hälsovinster med att läsa. Här är några av dem:

Läsning förebygger demens

Hjärnan fungerar som en muskel som stärks när du använder den. Och precis som muskler som förtvinar om du inte använder dem, försvagas hjärnan om den inte får vara aktiv. Av den anledningen kan läsning förebygga såväl Alzheimers som demens.

Verklighetsflykten minskar stressen

Att fly verkligheten genom att sjunka in i en historia gör att du glömmer bort dina bekymmer, vilket får dina stressnivåer att sjunka. Skönlitteratur fungerar jättebra, men det går också bra med en engagerande artikel eller faktabok som väcker ditt intresse.

Läsning förbättrar ditt minne

När du läser en roman måste du komma ihåg vad karaktärerna heter, deras personligheter, nyanser i deras karaktärsegenskaper och vilka i boken de hör ihop med. Utöver det ska du hålla ordning på handlingen. Det låter kanske enkelt men är komplicerat för hjärnan. Ju mer du får hjärnan att minnas, desto fler kopplingar skapas i hjärnans minnescentra och desto starkare blir de redan existerande kopplingarna.

Du blir lugn

Forskning visar att ditt blodtryck kan sjunka av att du läser böcker. Men här gäller det att noga välja vad du läser. Läs inget som gör dig upprörd, utan fokusera på njutningsläsning. Det finns studier som visar att de som lider av ångest kan må bättre av att bara läsa självhjälpsböcker – man behöver inte ens använda teknikerna som presenteras i boken.

Du blir modigare

Om du läser om att en karaktär gör något, som att bege sig ut på en lång vandring eller byta karriär, så är chansen större att du också gör det. Att läsa om modiga karaktärer ger alltså dig extra mod. Har du någon gång känt det som att du redan har upplevt något du har läst i en bok? Inte så konstigt, hjärnan kan inte skilja på att verkligen uppleva något och att läsa om det. Man kan säga att läsning är som virtual reality för hjärnan. Böcker kan alltså hjälpa dig att få ut mer av livet!

Reflektera över tillvaron

Hur är läget?
Livet rullar på, jämna plågor, under kontroll, lite stressigt ibland förstås? Hur ofta reflekterar du över din tillvaro, och över om den är så bra som den kan vara? Säg nu inte att du inte har tid! Allt som behövs för att komma igång är en dag i veckan då du tar 15 minuter av tiden du annars ägnar åt att kolla sociala medier, eller åt att titta på tv och Netflix. 15 minuter då du sätter dig ner för dig själv utrustad med papper och penna – just för att undvika störningsmomenten från de digitala verktygen – och besvarar de här frågorna:

  1. Vad är jag tacksam för nu?
  2. Vad går bra nu?
  3. Vad kan jag förbättra?
  4. Vad motiverar mig att fortsätta med det jag gör?
  5. Vad ska jag sluta göra?
  6. Vad blir mitt nästa projekt?

Vad vinner man på det här då? Jo:

  • En stunds vila från skärmar av olika slag – bra för både ögon, nacke och hjärna.
  • Fokus på positiva saker, vilket med tiden kommer att göra dig mer optimistisk.
  • Du blir mer medveten och kan ta mer kontroll över ditt liv.
  • Feedback med dig själv av den här typen hjälper dig att ta bättre och rationella beslut.

Värt ett försök, eller hur?!

Fem anledningar till att skräckfilmen skrämmer dig

Vår hjärna är gjord för att reagera blixtsnabbt på faror och oförutsedda händelser. Det utnyttjar skräckfilmsregissörerna. Här är knepen – och varför det funkar:

  1. Våldsamma och blodiga scener triggar reaktioner som gör kroppen redo för strid eller för att fly genom att bland annat ge dig hjärtklappning, snabb andning och spända muskler.
  2. När ett hemskt monster hoppar fram ur mörkret exploderar aktiviteten i din hjärnas rädslocentrum. Vissa av hjärnans nervbanor aktiveras enbart i farliga situationer så att du ska kunna reagera blixtsnabbt. Skräckscener tar sig direkt till dessa nervbanor och sätter igång skrämselreaktioner vilket sätter vårt förnuft ur spel.
  3. Skrik är ett uttryck för att någon – och därmed också den som hör skriket – är i fara. Du fylls omedelbart av rädsla och instinkten att fly eller börja kämpa väcks direkt.
  4. Bisarra scener aktiverar hjärnans center för felsökning, ACC, som också fungerar som en slags volymknapp för dina känslor. Scenerna i en skräckfilm får ACC att skicka en kaskad av nervsignaler till rädslocentrat, som i sin tur larmar och höjer nivån till våldsam rädsla. Det är det som gör att vi får hjärtklappning även om skräckfilmscenerna är orealistiska.
  5. Svag belysning, mörka färger och strilande regn skapar visuella intryck som tar sig via hjärnområdet thalamus till frontallobernas nedersta del bakom ögonen. Där utlöser scenerna ett deprimerat tillstånd hos den som tittar, där rädslor med lätthet kan ta sig in.

5 fakta om tidsomställning

Natten till söndag ställer vi tillbaka klockan en timme, när vi lämnar sommartid och går över till vintertid. Fenomenet att ändra tid på det här viset infördes ursprungligen för att spara ström, men forskning visar att ändringen mellan vintertid- och sommartid går ut över hälsan. Nu diskuteras inom EU att skippa tidsomställningen. I väntan på det så är här fem saker att begrunda:

  1. Det tar människokroppen fem dagar att vänja sig vid att gå upp en timme tidigare eller senare. Kroppens biologiska klocka följer solen men när klockan ändras följer ju solen inte med.
  2. Idén med att skruva fram klockan uppstod redan 1784, när uppfinnaren Benjamin Franklin ville spara på stearinljusen. Först 1916 infördes sommartid i Skandinavien.
  3. En timmes förlorad nattsömn låter kanske obetydligt, men i Kanada registrerade trafikforskare 1992 en åtta procents ökning i trafikolyckor veckan efter övergången till sommartid.
  4. Övergången till sommartid kostade år 2000 investerare på de amerikanska börserna 170.000.000.000 kr. Orsaken var sömnbrist och koncentrationsbesvär bland affärsmännen.
  5. Varje amerikan lägger enligt en undersökning 20 minuter på att ställa fram alla sina klockor en timme. Uppgiften kostar samhället 12,5 miljarder kronor i förlorad omsättning och arbetstid.

 

Varför är chips så beroendeframkallande?

När man öppnar en påse chips går det inte att bara ta ett chips. Men varför slutar det alltid med att man sitter där med feta fingrar och dåligt samvete?

Hjärnan har ett belöningssystem för att säkerställa vår överlevnad. Det gör den bland annat genom att ge oss ett stort behov av att äta och att belöna oss med sköna mättnadskänslor efter måltiden. Om belöningssystemet sätts ur balans riskerar vi att bli så glada för belöningarna att vi strävar efter att nå dem. Det kan leda till ett beroende av exempelvis alkohol och tobak, men också av chips och choklad.

Fett och socker är särskilt effektiva på att stimulera belöningscentret eftersom de ger oss massor av energi – vilket säkrade våra förfäders överlevnad. Studier visar att även råttor föredrar socker framför kokain. Begäret efter söta och feta saker är extra stort om man till exempel är ledsen eller stressad, eftersom belöningen frigörs i form av hormoner och signalsubstanser som gör oss lugna och avslappnade.

• CHIPS OCH SNABBMAT: Salt var en bristvara för våra förfäder och när saltet kombineras med fett blir chips, pommes frites och annan snabbmat närmast oemotståndlig.

• CHOKLAD: Kombinationen av fett och socker ger fullt utslag i belöningscentret.

• PASTA OCH VITT BRÖD: Kolhydraterna i mjöl omvandlas till socker och stimulerar belöningssystemet.

Källa: Illustrerad Vetenskap