Märkt: hjärnan

Fem anledningar till att skräckfilmen skrämmer dig

Vår hjärna är gjord för att reagera blixtsnabbt på faror och oförutsedda händelser. Det utnyttjar skräckfilmsregissörerna. Här är knepen – och varför det funkar:

  1. Våldsamma och blodiga scener triggar reaktioner som gör kroppen redo för strid eller för att fly genom att bland annat ge dig hjärtklappning, snabb andning och spända muskler.
  2. När ett hemskt monster hoppar fram ur mörkret exploderar aktiviteten i din hjärnas rädslocentrum. Vissa av hjärnans nervbanor aktiveras enbart i farliga situationer så att du ska kunna reagera blixtsnabbt. Skräckscener tar sig direkt till dessa nervbanor och sätter igång skrämselreaktioner vilket sätter vårt förnuft ur spel.
  3. Skrik är ett uttryck för att någon – och därmed också den som hör skriket – är i fara. Du fylls omedelbart av rädsla och instinkten att fly eller börja kämpa väcks direkt.
  4. Bisarra scener aktiverar hjärnans center för felsökning, ACC, som också fungerar som en slags volymknapp för dina känslor. Scenerna i en skräckfilm får ACC att skicka en kaskad av nervsignaler till rädslocentrat, som i sin tur larmar och höjer nivån till våldsam rädsla. Det är det som gör att vi får hjärtklappning även om skräckfilmscenerna är orealistiska.
  5. Svag belysning, mörka färger och strilande regn skapar visuella intryck som tar sig via hjärnområdet thalamus till frontallobernas nedersta del bakom ögonen. Där utlöser scenerna ett deprimerat tillstånd hos den som tittar, där rädslor med lätthet kan ta sig in.

Varför är chips så beroendeframkallande?

När man öppnar en påse chips går det inte att bara ta ett chips. Men varför slutar det alltid med att man sitter där med feta fingrar och dåligt samvete?

Hjärnan har ett belöningssystem för att säkerställa vår överlevnad. Det gör den bland annat genom att ge oss ett stort behov av att äta och att belöna oss med sköna mättnadskänslor efter måltiden. Om belöningssystemet sätts ur balans riskerar vi att bli så glada för belöningarna att vi strävar efter att nå dem. Det kan leda till ett beroende av exempelvis alkohol och tobak, men också av chips och choklad.

Fett och socker är särskilt effektiva på att stimulera belöningscentret eftersom de ger oss massor av energi – vilket säkrade våra förfäders överlevnad. Studier visar att även råttor föredrar socker framför kokain. Begäret efter söta och feta saker är extra stort om man till exempel är ledsen eller stressad, eftersom belöningen frigörs i form av hormoner och signalsubstanser som gör oss lugna och avslappnade.

• CHIPS OCH SNABBMAT: Salt var en bristvara för våra förfäder och när saltet kombineras med fett blir chips, pommes frites och annan snabbmat närmast oemotståndlig.

• CHOKLAD: Kombinationen av fett och socker ger fullt utslag i belöningscentret.

• PASTA OCH VITT BRÖD: Kolhydraterna i mjöl omvandlas till socker och stimulerar belöningssystemet.

Källa: Illustrerad Vetenskap

Det här behöver hjärnan för att må bra

Kroppen mår bra av bland annat motion och bra mat. Men vad behöver hjärnan?

Kost
En varierad kost ger hjärnan den energi och de näringsämnen den behöver för att kunna fungera
optimalt. En ensidig kost kan istället göra att vi känner oss trötta och får svårt att koncentrera oss.

Stimulans
Hjärnan behöver precis som musklerna stimulans och träning. Genom att exempelvis spela memoryspel
eller musikinstrument tränas hjärnan och minnet kan förbättras.

Trygghet
En trygg miljö med uppmuntrande och stödjande personer i ens närhet leder till minskad negativ stress
och ökade möjligheter för hjärnan att minnas och lära sig nya saker.

Sömn
Sömnen är viktig för att bearbeta och lagra minnen om vad vi varit med om under dagen. Under sömnen överförs information från hippocampus, där nya minnen bildas, till hjärnbarken, där minnena lagras.

Motion
Fysisk aktivitet ökar blodflödet i hjärnan och stimulerar även nybildningen av nervceller i hippocampus,
vilket kan förbättra minne, inlärning och koncentrationsförmåga.

Källa: Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik