Tagged: hjärnforskning

Sömn reparerar både kropp och knopp

Vi klarar oss inte utan sömn. Det finns människor som klarar sig med 4 timmars sömn per natt, men de är ovanliga. Det finns de som behöver 12 timmar per natt – de är också ovanliga. De flesta av oss behöver 7-8 timmar av god sömn, varje natt.

Att sova är som att lämna in sig själv på reparation och underhåll. Under sömnen får immunförsvaret möjlighet att ostört jaga virus, döda bakterier, läka sår och reparera muskelbristningar. Uppbyggande processer får också härja fritt, bland annat genom att tillväxthormon som reparerar skadade celler och benvävnad frigörs. Sömnen är viktig för vår utveckling på många sätt. Under vissa delar av sömnen är det full fart i hjärnan, för att lagra minnen, befästa inlärning, tolka budskap och processa känslor. Och det här sker alltså under sömnen genom hela livet!

Sömnen hjälper oss alltså att klara av ett snabbrörligt samhälle. Just detta snabba samhälle riskerar dock att istället få oss att välja bort sömnen allt mer. Sömnbrist kan faktiskt, enligt många forskare, vara mer dödligt än näringsbrist. Sömnbrist ackumuleras och blir värre med tiden, men vi kan trösta oss med att det går ganska snabbt att ta igen förlorad sömn. Dessutom ger tupplurer effekt – redan 6 minuters ”power nap” kan förbättra minnet! Värt ett försök när kaffet inte kickar in, ögonlocken är tunga som bly och arbetsdagens slut känns oändligt långt bort?

Källa: motivation.se

Håll hjärnan ung – motionera!

Det är inte bara korsord och sudoku som är viktigt för att hålla hjärnan i form. Fysisk aktivitet och träning är minst lika viktigt. Du som springer en runda i joggingspåret, trampar på motionscykeln eller avverkar längder i simbassängen slår alltså två flugor i en smäll. Du får bättre flås, starkare muskler, mer motståndskraft mot sjukdomar – och dessutom en friskare hjärna. Det räcker med 20-30 minuter pulshöjande aktivitet om dagen, så redan med en rask daglig promenad är massor vunnet!

Faktum är att konditionsträning kan ge lika god effekt som antidepressiva mediciner, mot lindriga besvär. Men trots att det har bevisat i flera vetenskapliga studier så är det inte så många som känner till det. Orsaken kan säkert bero på kommersiella krafter. Det säljs nämligen antidepressiva mediciner för miljarder kronor årligen… Men det är alltså mätbart med modern medicinsk teknik att fysisk aktivitet påverkar hur vi mår mentalt och dämpar oro, ångest och stress.

Forskare vid Linnéuniversitetet och Karolinska institutet har i två års tid följt en grupp äldre personer som var i riskzonen för att få Alzheimers. Det visade sig att livsstilsförändringar som motion och hälsosam kost tillsammans med ”hjärngympa” och ett aktivt socialt liv kan bromsa utvecklingen av den fruktade sjukdomen!

Vill du veta mer om den vetenskap som ligger bakom dessa rön så rekommenderar jag att du kollar in läkaren Anders Hansens arbete. Här kan du se och höra en intervju med honom!

Använd alla sinnen

Inom författande pratar man ofta om att man ska gestalta istället för att beskriva. Skillnaden? Den beskrivande texten når sin läsares tanke, medan den gestaltande texten gör att läsaren känner och upplever innehållet. Så hur märker man att karaktären är spänd, att det blåser nästan storm, att någon ljuger? Knepet är att använda sig av alla sinnen när man sätter ord på hur en scen ser ut. Hur luktar, smakar, känns och låter det jag vill beskriva?

I det här med att använda alla sinnen finns en intressant koppling till inlärning. Aktuell hjärnforskning visar nämligen att ju fler sinnen som används vid inlärningsprocessen, desto fler kopplingar mellan nervceller etableras, vilket stärker minnet kopplat till den nya kunskapen. Man kan sammanfatta det med “se och höra, känna och göra”.

Såväl författare som pedagoger kan hämta inspiration från retorik och framförandeteknik. Det budskap som framförs ska ju på olika sätt lyftas fram för att bli det som publiken/läsarna/eleverna kommer ihåg när framförandet/boken/lektionen är slut. Och vad minns vi bäst: budskapet från en trött, oengagerad föreläsare som entonigt rabblar upp en massa torra fakta, eller från en entusiastisk estradör som får oss att lyssna, se, skratta, reflektera och kanske till och med testa själv? I den retoriska frågan ligger svaret: ju fler sinnen, desto bättre!

Läs mer om forskningen och resultaten, i denna intressanta artikel!

Motion gör dig smartare!

Behöver du argument för att ta en lunchpromenad, snöra på joggingskorna, cykla till jobbet eller haka på ett Zumba-pass? Varsågod!

  • Fysisk aktivitet ökar hjärnvolymen och minskar åldersrelaterade tecken i hjärnan.
  • Pulshöjande motion några gånger i veckan förbättrar långtidsminnet och arbetsminnet.
  • Fysisk ansträngning är viktigt för barns skolprestationer och intellektuella utveckling.
  • Motion minskar nivåerna av stresshormoner vilket förbättrar både humör och sömn.
  • All förändring börjar med ett steg!

Källor: 

Magasinet Neo”Motion gör dig smartare” 

Sajten Motivation”Motion som hjärnkraft”

 

Utbilda så som hjärnan funkar!

Listan av trender i den svenska skolan kan göras lång. Lärstilar, individualisering, entreprenöriellt lärande och digitalisering är några exempel. Gemensamt för dessa ”metoder” är att de utlovar underverk för elevernas kunskapsutveckling och/eller kreativa förmåga, men det saknas vetenskapliga bevis som visar att metoderna är effektiva. Detta trots att skollagen tydligt säger att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet!

Modern hjärnforskning (av t.ex. Torkel Klingberg och Lars Olsson) förklarar hur inlärning går till. Det finns två typer av minnesprocesser i hjärnan som är avgörande för inlärning: långtidsminnet och arbetsminnet. Långtidsminnet kan liknas vid ett stort mentalt varuhus där vi lagrar allt ifrån ord och huvudstäder till människor vi känner. I arbetsminnet sker själva tänkandet, men det minnet är mycket begränsat och kan bara lagra information tillfälligt. Det som finns i långtidsminnet belastar däremot inte det begränsade utrymmet i arbetsminnet, vilket gör att den som kan mycket fakta utantill kan använda en större del av arbetsminnet till att exempelvis lösa problem. Så ju mer vi kan utantill, desto lättare kan vi tänka mer komplexa tankar.

De pedagoger som förespråkar s.k. elevcentrerade undervisningsmetoder (att elever utformar sitt eget lärande och själva ska skaffa kunskaper) bortser alltså från hur hjärnan fungerar. När en elev förväntas hantera mycket information på en och samma gång, vilket ofta sker när de arbetar självständigt utan att instrueras av läraren, riskerar arbetsminnet att överbelastas. Elevens koncentration rubbas och frustration uppstår. Det är inte konstigt att svenska elever känner sig stressade! Traditionell katederundervisning har en stor fördel i och med att läraren kan presentera ny information till eleverna i en takt som inte riskerar att överbelasta deras hjärnor.

Det är ironiskt att katederundervisning med lärare som förmedlar faktakunskaper ofta beskylls för att vara traditionellt och bakåtsträvande, när det i själva verket finns starkt stöd för den metoden i modern forskning av framstående och erkända forskare. Vill man verkligen höja kunskapsresultaten i den svenska skolan måste pedagogerna börja ta till sig de bevis som visar hur inlärning i den mänskliga hjärnan fungerar. Undervisning måste baseras på den bästa tillgängliga vetenskapen om hur inlärning går till!