Märkt: hjärnforskning
Fem saker som förbättrar ditt minne
De flesta av oss upplever då och då att vårt minne sviker oss. Men enligt forskare finns det saker man kan göra på egen hand för att förbättra minnet.
1. Ta en tupplur
Det kan vara en bra idé att ta en liten tupplur efter en föreläsning, lektion eller konferens. En undersökning från University of Notre Dame i USA att det är lättare att komma ihåg ny kunskap om man somnar kort tid efter att man lärt sig den. Det beror bland annat på att den nya kunskapen då inte störs av andra intryck.
2. Säg det högt
Nästa gång du lägger dina bilnycklar någonstans kan det vara bra att säga platsen de ligger på en gång högt för dig själv. Experter pekar faktiskt ut ”säg det högt-tekniken” som ett av de enklaste sätten att komma ihåg ny kunskap.
3. Knyt näven
Om du inte har tillgång till papper och penna när du ska göra din inköpslista finns här råd att hämta. En amerikansk studie visar att det har en positiv effekt på ditt minne om du knyter din högra hand så hårt som möjligt runt en gummiboll innan du ska lära dig en lång lista med ord och sedan knyter din vänstra hand när orden ska tas fram från ditt minne igen. Forskarna menar att rörelsen aktiverar de regioner i hjärnan som rör minnet.
4. Dansa salsa
Studier har visat att personer som dansar ofta, i lägre utsträckning drabbas av demens. Musik med starka rytmer och mönster, som reggae och salsa, ska vara bäst för att träna minnet. Ju mer komplex dansen är desto större utmaning får hjärnan.
5. Ät fisk
Om du vill bli bättre på att komma ihåg telefonnummer och viktiga datum är det en bra idé att äta mer grönsaker, nötter, kyckling och fisk och att dra ned på mängden rött kött och mejeriprodukter. En studie från University of Alabama visar att personer som följer den så kallade medelhavsdieten, med ett högt innehåll av bland annat omega-3-fettsyror, löper närmare 20% mindre risk att få problem med minnet.
Källa: Illustrerad Vetenskap
Känslornas roll i inlärning
En del av inlärning handlar om vad man minns. Många utbildningar har prov och tester som har karaktären av ett minnestest där man får läsa in sig på ett ämne och sedan redovisa det på något vis, utan att ha texten man läst som stöd. Kan man då förbättra sin förmåga att minnas? Jo, inom hjärnforskning har man visat att känslomässigt engagemang gör att minnen bevaras längre! Detta använder sig minnesmästare av – de skapar känslor runt ”torra fakta” för att lättare komma ihåg saker och ting.
Man kan säga att känslor är det bästa minnesklistret. Det ser man tydligt i studier: om man ska lära sig nya ord, så lär man sig snabbare ord som är emotionellt laddade. När man läser en bok har hjärnan lättare att komma ihåg om läsningen gav en positiv eller negativ uppfattning om boken men svårare att komma ihåg namn på karaktärer eller detaljerade händelseförlopp.
Det här är något man kan ta med sig till klassrummet genom att planera undervisningen så att den ska engagera så många sinnen som möjligt. Doft, syn, hörsel, smak och känsel – ju fler sinnen som är aktiva desto bättre fastnar det i hjärnan. Som lärare och utbildare gäller det att komma på nya sätt att involvera de sinnen som traditionellt inte har använts på detta vis. Hur smakar man på matematik? Hur luktar det om datorer? Hur känns grammatik? Spännande, eller hur?!
Källa: Collearn
Sömn reparerar både kropp och knopp
Vi klarar oss inte utan sömn. Det finns människor som klarar sig med 4 timmars sömn per natt, men de är ovanliga. Det finns de som behöver 12 timmar per natt – de är också ovanliga. De flesta av oss behöver 7-8 timmar av god sömn, varje natt.
Att sova är som att lämna in sig själv på reparation och underhåll. Under sömnen får immunförsvaret möjlighet att ostört jaga virus, döda bakterier, läka sår och reparera muskelbristningar. Uppbyggande processer får också härja fritt, bland annat genom att tillväxthormon som reparerar skadade celler och benvävnad frigörs. Sömnen är viktig för vår utveckling på många sätt. Under vissa delar av sömnen är det full fart i hjärnan, för att lagra minnen, befästa inlärning, tolka budskap och processa känslor. Och det här sker alltså under sömnen genom hela livet!
Sömnen hjälper oss alltså att klara av ett snabbrörligt samhälle. Just detta snabba samhälle riskerar dock att istället få oss att välja bort sömnen allt mer. Sömnbrist kan faktiskt, enligt många forskare, vara mer dödligt än näringsbrist. Sömnbrist ackumuleras och blir värre med tiden, men vi kan trösta oss med att det går ganska snabbt att ta igen förlorad sömn. Dessutom ger tupplurer effekt – redan 6 minuters ”power nap” kan förbättra minnet! Värt ett försök när kaffet inte kickar in, ögonlocken är tunga som bly och arbetsdagens slut känns oändligt långt bort?
Källa: motivation.se
Håll hjärnan ung – motionera!
Det är inte bara korsord och sudoku som är viktigt för att hålla hjärnan i form. Fysisk aktivitet och träning är minst lika viktigt. Du som springer en runda i joggingspåret, trampar på motionscykeln eller avverkar längder i simbassängen slår alltså två flugor i en smäll. Du får bättre flås, starkare muskler, mer motståndskraft mot sjukdomar – och dessutom en friskare hjärna. Det räcker med 20-30 minuter pulshöjande aktivitet om dagen, så redan med en rask daglig promenad är massor vunnet!
Faktum är att konditionsträning kan ge lika god effekt som antidepressiva mediciner, mot lindriga besvär. Men trots att det har bevisat i flera vetenskapliga studier så är det inte så många som känner till det. Orsaken kan säkert bero på kommersiella krafter. Det säljs nämligen antidepressiva mediciner för miljarder kronor årligen… Men det är alltså mätbart med modern medicinsk teknik att fysisk aktivitet påverkar hur vi mår mentalt och dämpar oro, ångest och stress.
Forskare vid Linnéuniversitetet och Karolinska institutet har i två års tid följt en grupp äldre personer som var i riskzonen för att få Alzheimers. Det visade sig att livsstilsförändringar som motion och hälsosam kost tillsammans med ”hjärngympa” och ett aktivt socialt liv kan bromsa utvecklingen av den fruktade sjukdomen!
Vill du veta mer om den vetenskap som ligger bakom dessa rön så rekommenderar jag att du kollar in läkaren Anders Hansens arbete. Här kan du se och höra en intervju med honom!
Använd alla sinnen
Inom författande pratar man ofta om att man ska gestalta istället för att beskriva. Skillnaden? Den beskrivande texten når sin läsares tanke, medan den gestaltande texten gör att läsaren känner och upplever innehållet. Så hur märker man att karaktären är spänd, att det blåser nästan storm, att någon ljuger? Knepet är att använda sig av alla sinnen när man sätter ord på hur en scen ser ut. Hur luktar, smakar, känns och låter det jag vill beskriva?
I det här med att använda alla sinnen finns en intressant koppling till inlärning. Aktuell hjärnforskning visar nämligen att ju fler sinnen som används vid inlärningsprocessen, desto fler kopplingar mellan nervceller etableras, vilket stärker minnet kopplat till den nya kunskapen. Man kan sammanfatta det med “se och höra, känna och göra”.
Såväl författare som pedagoger kan hämta inspiration från retorik och framförandeteknik. Det budskap som framförs ska ju på olika sätt lyftas fram för att bli det som publiken/läsarna/eleverna kommer ihåg när framförandet/boken/lektionen är slut. Och vad minns vi bäst: budskapet från en trött, oengagerad föreläsare som entonigt rabblar upp en massa torra fakta, eller från en entusiastisk estradör som får oss att lyssna, se, skratta, reflektera och kanske till och med testa själv? I den retoriska frågan ligger svaret: ju fler sinnen, desto bättre!
Läs mer om forskningen och resultaten, i denna intressanta artikel!
