Märkt: inlärning

Var ålder har sin fördel!

Ålderdomen kan för somliga verka som ett skrämmande framtidsscenario av dåliga knän och bleknade ungdomsminnen. Förtvivla inte. Enligt forskningen finns det massor att se fram emot, även när håret grånar och rynkorna djupnar.

Ungdomen är överskattad. I varje fall om man ska tro en rad vetenskapliga undersökningar, som har försökt ta reda på vid vilka åldrar vi är bäst på olika saker. För även om barn- och ungdomsåren bjuder på en hel del biologiska fördelar, finns det massor att se fram emot i takt med att ljusen i födelsedagstårtan blir fler. Kolla in vilka i videon!

Källa: Illustrerad Vetenskap

Känslornas roll i inlärning

En del av inlärning handlar om vad man minns. Många utbildningar har prov och tester som har karaktären av ett minnestest där man får läsa in sig på ett ämne och sedan redovisa det på något vis, utan att ha texten man läst som stöd. Kan man då förbättra sin förmåga att minnas? Jo, inom hjärnforskning har man visat att känslomässigt engagemang gör att minnen bevaras längre! Detta använder sig minnesmästare av – de skapar känslor runt ”torra fakta” för att lättare komma ihåg saker och ting.

Man kan säga att känslor är det bästa minnesklistret. Det ser man tydligt i studier: om man ska lära sig nya ord, så lär man sig snabbare ord som är emotionellt laddade. När man läser en bok har hjärnan lättare att komma ihåg om läsningen gav en positiv eller negativ uppfattning om boken men svårare att komma ihåg namn på karaktärer eller detaljerade händelseförlopp.

Det här är något man kan ta med sig till klassrummet genom att planera undervisningen så att den ska engagera så många sinnen som möjligt. Doft, syn, hörsel, smak och känsel – ju fler sinnen som är aktiva desto bättre fastnar det i hjärnan. Som lärare och utbildare gäller det att komma på nya sätt att involvera de sinnen som traditionellt inte har använts på detta vis. Hur smakar man på matematik? Hur luktar det om datorer? Hur känns grammatik? Spännande, eller hur?!

Källa: Collearn

Studiecirkel på distans?!

  • Hur ska man plugga på bästa sätt för att använda sitt minne?
    Ta bort distraktion som äter av arbetsminneskapaciteten! Man ska inte göra två saker samtidigt.
  • Kan man bättra på sitt långtidsminne?
    Med repetition fräschas minnet upp. Utan repetition minns vi bara runt 20 procent av det vi ursprungligen lärde oss.
  • Vår hjärna omformas och anpassar sig hela vårt liv, detta kallas för hjärnplasticitet. Vi kan själva påverka vår hjärnas plasticitet genom att vara fysiskt aktiva. Ett ytterligare sätt att förbättra plasticiteten är genom att se till att alla sinnen får mycket stimulans.
    .
  • Mest effektivt för inlärning och koncentration är att jobba/plugga koncentrerat i 25 minuter och sedan vilar i 5 minuter.

Det här är bara några saker som jag har med ï tankarna när jag nu börjat planera och utveckla min första distans-studiecirkel. Ämnet är tänkt att vara ”Lär dig mer om internet”. Det är ett både inspirerande och roligt projekt, som jag hoppas ska leda till något konkret på ABF Södermanland!

Har du några tankar om det här ämnet så hör gärna av dig!

 

Lev längre – lär dig något nytt!

Jag tycker att det är roligt att lära ut: att få människor att förstå hur saker funkar, att uppleva ”aha!”, att upptäcka nya saker och därmed utvecklas. Tydligen är jag rätt bra på det också, har jag fått höra. Det sporrar till att bli ännu bättre, och det försöker jag bland annat att bli genom att lära mig själv mer – om inlärning och om hur hjärnan funkar, till exempel. Visste du att det livslånga lärandet är av stor betydelse för att hålla sig vital i hög ålder? För den som aktiverar hjärnan kan medellivslängden öka med 12-15 år! Det är ett bra argument för att börja plugga även i vuxen ålder.

Vad ska man plugga då, kanske du undrar? Det spelar inte så stor roll, bara det är något du tycker är roligt. Gå en studiecirkel om hur man använder sin ipad på ett bildningsförbund, en helgkurs om positiv psykologi på folkhögskola, en distanskurs om digital marknadsföring på högskola… För genom att aktivera hjärnan med lustfyllda intryck, retas nervcellerna och nya synapser – kopplingar, nervimpulser – uppstår. Och vad är poängen med det? Jo, ju fler synapserna desto starkare minnen. Ungefär som att man går på en stig i skogen – ju mer man går på den, desto bredare och lättare att använda blir den. Man kan säga att ”rolig repetition är all kunskaps moder”!

Visste du förresten att hjärnan använder mycket energi? Upp till en femtedel av kroppens totala energiåtgång i vila lägger hjärnan beslag på! Så att tänka är också en sorts motion… Och trots att hjärnan bara väger 1-1,5 kg och därmed inte utgör mer än några ynka procent av kroppsvikten, så transporteras varje minut 20% av hela blodvolymen från hjärtat till hjärnan. Respekt!

Vi lär i bilder

Den här helgen är jag på studieträff, en månadsvis återkommande aktivitet på distansutbildningen till IT-pedagog som jag nu har bara ett par månader kvar till examen på. Vid middagsbordet diskuterade några av oss våra olika fördjupningsarbeten och en klasskamrat berättade engagerat om sitt ämne: hur man lär sig. Det finns mängder av forskning men tyvärr också många myter och missförstånd. Tron att vi lär oss saker på olika sätt, det vill säga har olika inlärningsstilar, är en seglivad myt som flera forskare sliter sitt hår för att få bland annat skolvärlden att släppa taget om. Det är, berättade klasskamraten, bevisat gång på gång och bortom allt rimligt tvivel att vi ALLA lär oss och minns genom framför allt bildkopplingar. Däremot har vi ALLA olika favoritsätt på vilka vi helst får information presenterad för oss: en del gillar att lyssna, andra vill läsa, några uppskattar mest att bli visade, medan ytterligare andra vill prova sig fram på egen hand. Men oavsett hur vi föredrar att ta emot information – blivande ny kunskap – så gör vi minneskopplingarna med bilder. Prova själv att memorera en lista med saker: om du i ditt huvud/framför dina ögon sätter bilder till orden så blir de plötsligt lättare att komma ihåg, eller hur?!

Torkel Klingberg: ”Hjärnan använder sig gärna av bilder och rumsliga dimensioner för att lagra abstrakt information

Jonas Hjalmar BlomLångtidsminnet utgörs av associationer och kopplingar mellan ord, bilder, begrepp, tankar och känslor.

Gabriella Wejlid: Nya associationer i hjärnan /…/ skapar en helt ny bild och gör en helt ny koppling.