Varför är chips så beroendeframkallande?

När man öppnar en påse chips går det inte att bara ta ett chips. Men varför slutar det alltid med att man sitter där med feta fingrar och dåligt samvete?

Hjärnan har ett belöningssystem för att säkerställa vår överlevnad. Det gör den bland annat genom att ge oss ett stort behov av att äta och att belöna oss med sköna mättnadskänslor efter måltiden. Om belöningssystemet sätts ur balans riskerar vi att bli så glada för belöningarna att vi strävar efter att nå dem. Det kan leda till ett beroende av exempelvis alkohol och tobak, men också av chips och choklad.

Fett och socker är särskilt effektiva på att stimulera belöningscentret eftersom de ger oss massor av energi – vilket säkrade våra förfäders överlevnad. Studier visar att även råttor föredrar socker framför kokain. Begäret efter söta och feta saker är extra stort om man till exempel är ledsen eller stressad, eftersom belöningen frigörs i form av hormoner och signalsubstanser som gör oss lugna och avslappnade.

• CHIPS OCH SNABBMAT: Salt var en bristvara för våra förfäder och när saltet kombineras med fett blir chips, pommes frites och annan snabbmat närmast oemotståndlig.

• CHOKLAD: Kombinationen av fett och socker ger fullt utslag i belöningscentret.

• PASTA OCH VITT BRÖD: Kolhydraterna i mjöl omvandlas till socker och stimulerar belöningssystemet.

Källa: Illustrerad Vetenskap

Minska höstdeppet med ljusterapi

Varje år drabbas tusentals invånare i Norden av höst- och vinterdepression. Ofta beror det på brist på ljus. Därför är ljus också ett av det mest effektiva medlen för att bli av med de dystra känslorna. Mörkrets kraft är mäktig och vårt humör riskerar att hamna långt ned i kolkällaren under vinterhalvåret. Men som tur är finns det ljusa utsikter.

När ljus träffar våra ögon utsöndrar nämligen hjärncellerna serotonin. Det är en av hjärnans viktigaste signalsubstanser som exempelvis påverkar vår aptit, sömn, inlärning och sinnesstämning. Ämnet kallas ofta ”lyckohormon” eftersom det finns ett samband mellan depression och nivån och aktiviteten av serotonin i hjärnan.

Lyckligtvis kan du på egen hand stimulera din hjärna att utsöndra mer serotonin. Så kallade ”ljusterapilampor” sänder ut ljus med en intensitet på 10 000 lux vilket räcker för att påminna om äkta dagsljus om du sitter relativt nära lampan. Ljuset ska helst vara blåaktigt eller vitaktigt. Bra stearinljus hjälper också, men om det verkligen ska verka får ljuset inte vara mjukt och gulaktigt.

Om du startar varje morgon med att äta frukost framför en ljusterapilampa kickstartar du hjärnans serotoninproduktion. Samtidigt blir du också av med en del av den trötthet som många nästan upplever är kronisk under det mörka halvåret: ljuset startar nämligen även nedbrytningen av sömnhormonet melatonin i kroppen. Värt ett försök!

Källa: Illustrerad Vetenskap

Så avslöjar du falska nyheter

Har forskarna bokat cancer? Leder vaccin till autism? Nätet är fullt av tvärsäkra påståenden om vetenskap, men många av dem snedvrider sanningen eller är direkt felaktiga. Här är några tips för att avslöja falska nyheter på nätet.

1. Rubriken låter för bra för att vara sann
Rubriken är sannolikt hårdvinklad så läs vidare och se om innehållet i artikeln kan ge dig en mer nyanserad bild.
Exempelvis: ”Japansk växt stoppar åldrande
Åldrande är ett komplext fenomen som omfattar ett stort antal olika processer i kroppen, som samling av slaggprodukter i celler och förändringar i dna. Det är mycket osannolikt att ämnen från en enskild växt skulle kunna bromsa dem alla.

2. Artikeln kommer från en oseriös och/eller partisk källa
Många noterar inte ens vilken källa som står bakom de nyheter de läser på sociala medier. Gör alltid en bakgrundskontroll på nyhetens upphovs­man för att säkerställa trovärdigheten.

3. Påståendena i artikeln är tvärsäkra
Även en väl utförd studie kan bara underbygga en teori, inte bevisa den. Detta eftersom alla typer av vetenskapliga metoder har sina svagheter, vilket bör framgå av artikeln.
Exempelvis: ”En ny studie bevisar att vi kan förlänga våra liv med minst 15 år om vi äter mer av wasabiväxten”
Ett ämnes effekt i en enskild försöksgrupp kommer i stort sett aldrig att visa sig hos alla människor. Genetik och miljö betyder att alla individer reagerar olika på ämnet.

4. I artikeln berättas inte var informationen kommer ifrån
Källhänvisning för resultaten är viktig eftersom den ger dig möjlighet att själv undersöka om forskaren
är trovärdig. Du kan då också se om andra medier har rapporterat samma resultat.

5. Slutsatsen bygger på svaga grunder
”Man undersökte nio personer…”
Nio personer är långt ifrån tillräckligt för att bevisa att något påverkar ”alla”.

De här punkterna kan även appliceras på andra artiklar, så som alarmerande nyheter och ”larm” som gärna sprids på sociala medier. Kolla först, innan du delar vidare!

Källa: Illustrerad Vetenskap

Var ålder har sin fördel!

Ålderdomen kan för somliga verka som ett skrämmande framtidsscenario av dåliga knän och bleknade ungdomsminnen. Förtvivla inte. Enligt forskningen finns det massor att se fram emot, även när håret grånar och rynkorna djupnar.

Ungdomen är överskattad. I varje fall om man ska tro en rad vetenskapliga undersökningar, som har försökt ta reda på vid vilka åldrar vi är bäst på olika saker. För även om barn- och ungdomsåren bjuder på en hel del biologiska fördelar, finns det massor att se fram emot i takt med att ljusen i födelsedagstårtan blir fler. Kolla in vilka i videon!

Källa: Illustrerad Vetenskap

Fem saker som förbättrar ditt minne

De flesta av oss upplever då och då att vårt minne sviker oss. Men enligt forskare finns det saker man kan göra på egen hand för att förbättra minnet.

1. Ta en tupplur
Det kan vara en bra idé att ta en liten tupplur efter en föreläsning, lektion eller konferens. En undersökning från University of Notre Dame i USA att det är lättare att komma ihåg ny kunskap om man somnar kort tid efter att man lärt sig den. Det beror bland annat på att den nya kunskapen då inte störs av andra intryck.

2. Säg det högt
Nästa gång du lägger dina bilnycklar någonstans kan det vara bra att säga platsen de ligger på en gång högt för dig själv. Experter pekar faktiskt ut ”säg det högt-tekniken” som ett av de enklaste sätten att komma ihåg ny kunskap.

3. Knyt näven
Om du inte har tillgång till papper och penna när du ska göra din inköpslista finns här råd att hämta. En amerikansk studie visar att det har en positiv effekt på ditt minne om du knyter din högra hand så hårt som möjligt runt en gummiboll innan du ska lära dig en lång lista med ord och sedan knyter din vänstra hand när orden ska tas fram från ditt minne igen. Forskarna menar att rörelsen aktiverar de regioner i hjärnan som rör minnet.

4. Dansa salsa
Studier har visat att personer som dansar ofta, i lägre utsträckning drabbas av demens. Musik med starka rytmer och mönster, som reggae och salsa, ska vara bäst för att träna minnet. Ju mer komplex dansen är desto större utmaning får hjärnan.

5. Ät fisk
Om du vill bli bättre på att komma ihåg telefonnummer och viktiga datum är det en bra idé att äta mer grönsaker, nötter, kyckling och fisk och att dra ned på mängden rött kött och mejeriprodukter. En studie från University of Alabama visar att personer som följer den så kallade medelhavsdieten, med ett högt innehåll av bland annat omega-3-fettsyror, löper närmare 20% mindre risk att få problem med minnet.

Källa: Illustrerad Vetenskap