Hur har du det med matvanorna?

Matvanor och måltider är viktiga – då kan vi njuta av goda smaker, umgås, ha roligt och kanske ta del av andra kulturer på samma gång. Bra matvanor är en förutsättning för att vi ska må bra och utvecklas på bästa möjliga sätt, men även för att kunna prestera bra på jobbet och i skolan, ha kul på fritiden, och lyckas i sport och idrott.

Det finns ju både nyttig och onyttig mat. Med nyttig mat menar vi ofta mat som ger oss den energi och den näring som kroppen behöver, medan onyttig mat är mat som kan orsaka ohälsa och sjukdom. Många av våra vanligaste sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, vissa cancerformer, typ 2-diabetes, fetma och till och med benskörhet hänger ihop med våra matvanor. Om maten inte smakar bra eller inte serveras på ett trevligt sätt i en trevlig miljö, finns det risk att vi inte äter den – oavsett hur nyttig den är.

Visste du att:

  • Drygt 40 procent av pengarna vi lägger på mat går till sådant som vi inte behöver ur näringssynpunkt.
  • Att producera kött kräver 10 gånger mer energi än vegetabilier.
  • 1 kilo tomater ger 10 gånger mer utsläpp av växthusgaser än samma mängd morötter.

Handen på hjärtat: hur bra är dina matvanor?

6 tips för bra sömn

Är du pigg när du vaknar? Då har du sannolikt fått tillräckligt med sömn. Om du däremot känner dig trött långt in på eftermiddagen, har du absolut sovit för lite. I genomsnitt sover en vuxen svensk sex timmar och
53 minuter under vardagar. När man sover får kroppen möjlighet att återhämta sig och bearbeta allt nytt man lärt sig under dagen. Att sova gott om natten gör att man orkar prestera, koncentrera sig och vara kreativ under dagen. Med andra ord är sömnen viktig för att man ska kunna lära sig nya saker, minnas och för att ge hjärnan arbetsro. Sömnen är faktiskt lika viktig som vatten och mat. Sömnbrist påverkar också ämnesomsättningen och aptiten. Här är sex tips för att sova bättre!

  1. Försök att lägga dig och stiga upp ungefär samma tid varje dag. Oregelbundna sovtider gör att kroppen lätt hamnar i obalans.
  2. Rör på dig och var ute i dagsljus en stund varje dag – då sover du bättre.
  3. Försök att inte fastna vid skärmen precis innan du går och lägger dig.
  4. Det är lättare att somna ifall du har varvat ner lite innan du ska lägga dig.
  5. Skapa ett mysigt sovrum med mörka gardiner, lite lägre temperatur och dämpad belysning.
  6. Lite för många sena kvällar? Sov någon halvtimme på eftermiddagen, inte mer, så hittar du tillbaka till dina rutiner.

Må bra av att läsa!

Dra på dig mysbyxor och kryp upp i soffhörnet med en bra bok! Oavsett om boken är av papper eller i digitalt format så finns det en mängd hälsovinster med att läsa. Här är några av dem:

Läsning förebygger demens

Hjärnan fungerar som en muskel som stärks när du använder den. Och precis som muskler som förtvinar om du inte använder dem, försvagas hjärnan om den inte får vara aktiv. Av den anledningen kan läsning förebygga såväl Alzheimers som demens.

Verklighetsflykten minskar stressen

Att fly verkligheten genom att sjunka in i en historia gör att du glömmer bort dina bekymmer, vilket får dina stressnivåer att sjunka. Skönlitteratur fungerar jättebra, men det går också bra med en engagerande artikel eller faktabok som väcker ditt intresse.

Läsning förbättrar ditt minne

När du läser en roman måste du komma ihåg vad karaktärerna heter, deras personligheter, nyanser i deras karaktärsegenskaper och vilka i boken de hör ihop med. Utöver det ska du hålla ordning på handlingen. Det låter kanske enkelt men är komplicerat för hjärnan. Ju mer du får hjärnan att minnas, desto fler kopplingar skapas i hjärnans minnescentra och desto starkare blir de redan existerande kopplingarna.

Du blir lugn

Forskning visar att ditt blodtryck kan sjunka av att du läser böcker. Men här gäller det att noga välja vad du läser. Läs inget som gör dig upprörd, utan fokusera på njutningsläsning. Det finns studier som visar att de som lider av ångest kan må bättre av att bara läsa självhjälpsböcker – man behöver inte ens använda teknikerna som presenteras i boken.

Du blir modigare

Om du läser om att en karaktär gör något, som att bege sig ut på en lång vandring eller byta karriär, så är chansen större att du också gör det. Att läsa om modiga karaktärer ger alltså dig extra mod. Har du någon gång känt det som att du redan har upplevt något du har läst i en bok? Inte så konstigt, hjärnan kan inte skilja på att verkligen uppleva något och att läsa om det. Man kan säga att läsning är som virtual reality för hjärnan. Böcker kan alltså hjälpa dig att få ut mer av livet!

Reflektera över tillvaron

Hur är läget?
Livet rullar på, jämna plågor, under kontroll, lite stressigt ibland förstås? Hur ofta reflekterar du över din tillvaro, och över om den är så bra som den kan vara? Säg nu inte att du inte har tid! Allt som behövs för att komma igång är en dag i veckan då du tar 15 minuter av tiden du annars ägnar åt att kolla sociala medier, eller åt att titta på tv och Netflix. 15 minuter då du sätter dig ner för dig själv utrustad med papper och penna – just för att undvika störningsmomenten från de digitala verktygen – och besvarar de här frågorna:

  1. Vad är jag tacksam för nu?
  2. Vad går bra nu?
  3. Vad kan jag förbättra?
  4. Vad motiverar mig att fortsätta med det jag gör?
  5. Vad ska jag sluta göra?
  6. Vad blir mitt nästa projekt?

Vad vinner man på det här då? Jo:

  • En stunds vila från skärmar av olika slag – bra för både ögon, nacke och hjärna.
  • Fokus på positiva saker, vilket med tiden kommer att göra dig mer optimistisk.
  • Du blir mer medveten och kan ta mer kontroll över ditt liv.
  • Feedback med dig själv av den här typen hjälper dig att ta bättre och rationella beslut.

Värt ett försök, eller hur?!

Fem anledningar till att skräckfilmen skrämmer dig

Vår hjärna är gjord för att reagera blixtsnabbt på faror och oförutsedda händelser. Det utnyttjar skräckfilmsregissörerna. Här är knepen – och varför det funkar:

  1. Våldsamma och blodiga scener triggar reaktioner som gör kroppen redo för strid eller för att fly genom att bland annat ge dig hjärtklappning, snabb andning och spända muskler.
  2. När ett hemskt monster hoppar fram ur mörkret exploderar aktiviteten i din hjärnas rädslocentrum. Vissa av hjärnans nervbanor aktiveras enbart i farliga situationer så att du ska kunna reagera blixtsnabbt. Skräckscener tar sig direkt till dessa nervbanor och sätter igång skrämselreaktioner vilket sätter vårt förnuft ur spel.
  3. Skrik är ett uttryck för att någon – och därmed också den som hör skriket – är i fara. Du fylls omedelbart av rädsla och instinkten att fly eller börja kämpa väcks direkt.
  4. Bisarra scener aktiverar hjärnans center för felsökning, ACC, som också fungerar som en slags volymknapp för dina känslor. Scenerna i en skräckfilm får ACC att skicka en kaskad av nervsignaler till rädslocentrat, som i sin tur larmar och höjer nivån till våldsam rädsla. Det är det som gör att vi får hjärtklappning även om skräckfilmscenerna är orealistiska.
  5. Svag belysning, mörka färger och strilande regn skapar visuella intryck som tar sig via hjärnområdet thalamus till frontallobernas nedersta del bakom ögonen. Där utlöser scenerna ett deprimerat tillstånd hos den som tittar, där rädslor med lätthet kan ta sig in.